Vad är Ultralätt?

UL-flygplan är flygplan som bestämmelsemässigt inte omfattas av den internationella ICAO-konventionen (International Civil Aviation Organisation). Flygplan som omfattas av ICAO:s regelverk brukar benämnas “normalklassade”. Flygplan som inte fyller dessa krav klassas under kategorin “Experiment/privat” och dit hör de ultralätta flygplanen.

Skälet till detta är att UL-flygplanen inte följer ICAO:s konstruktionsnormer. Det kan ge intryck av att det inte finns normer för UL-flygplan, men så är det lyckligtvis inte.

Varje land i Europa som tillåter flygning med UL-flygplan har regler för hur dessa flygplan skall vara konstruerade. Dessa regler är nationella och gäller inte med automatik i andra länder, även om reglerna i de flesta länder i allt väsentligt liknar varandra.

I Sverige är det KSAK:s Konstruktionshandbok som är normerande för byggande av UL-flygplan. Denna norm är i sin tur ett derivat av JAR 22, den internationella Europeiska normen för konstruktion och byggande av motorsegelflygplan.

I ett avseende finns det en europeisk internationell överenskommelse vad avser UL-flygplan och det är gränsdragningen mellan lätt flygplan och UL-flygplan.

JAA har antagit följande regel:

Ett UL-flygplan är ett en- eller tvåsitsigt flygplan vars maximala flygvikt för de tvåsitsiga inte får överskrida 450 kg och 300 kg för de ensitsiga. Detta avser landversion. I sjöversion tillåts en viktsökning med 10 %. Dessutom får flygplanens stallfart aldrig vara högre än 65 km/h.

Sverige kommer att antaga denna regel och har för närvarande ingen egen viktgräns för ensitsiga UL, utan även dessa får väga 450 kg. Dessutom tillåter de nuvarande bestämmelserna i Sverige att flygplan i sjöversion får väga 500 kg. Vad vi däremot har, är ett krav att alla tvåsitsiga UL-flygplan skall kunna lasta minst 175 kg inom gällande maximal flygvikt, och minst 90 kg för ensitsiga UL-flygplan. Högsta tillåtna stallfart är densamma i de svenska som i JAA-bestämmelserna, dvs 65 km/h.

UL-flygplanen indelas i två klasser, A och B:

Klass A är de flygplan som manövreras med tyngdpunktsförskjutning, s.k. “Trikar” och är en utveckling av hängflygets glidare där man försett flygplanet med en “gondol” innehållande motor, förar- och passagerarsäte samt landställ.

Klass B är de ultralätta flygplan som är roderstyrda, precis som alla normalklassade flygplan.

Läget i Sverige:

Trenden för antalet UL-flygplan i Sverige är fortfarande ökande, men ökningen har mattats något. Enligt statistiken fanns vid årsskiftet 2004-2005 249 st UL-flygplan med giltiga flygtillstånd. Av dessa är 45% roderstyrda (klass B) och 55% tyngdpunktsstyrda (klass A). Antalet giltiga UL-certifikat var samtidigt 607 st. Tre nya flygplantyper har nyligen tillkommit: Voyageur II (UL-A 51), Zenair CH 601 UL (UL-B 42), Tecnam P92 Echo (UL-B 44).